Kvällens hattmakeri började med fixandet av den bruna hatt som påbörjade förra veckan. Jag ville ha ett fylligt brätte på hatten, dessutom behövdes lite stadga eftersom materialet var lite sladdrigt. Så jag trädde en karkastråd (textilinlindad ståltråd) genom ett rep som jag sedan sydde in i kanten.
Så här blev resultatet, kanske min raraste hatt hittils. Jag tror att jag ska skippa band på hatten och bara ha en blomma.
Med Anneli i hatten blir den ännu finare. Som en liten gullig hjälm ser den ut.
tisdag 11 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilket äventyr att få göra så vackra hattar!!! Vad avundsjuk jag blir. En gång i tiden kände jag en dam som kunde göra hattar men det blev aldrig av att jag hann lära mig innan hon gick bort. Man ska inte skjuta upp saker! Och hantverk är ju alltid roligt att lära sig.
Hälsningar Gunilla
Det är både roligt och ganska lätt att göra hattar. Om du någon gång få chansen att lära dig igen så ta den!
Skicka en kommentar