Jag och Anneli tog en kvällspromenad genom funkisvillorna i Ängby efter födelsedagsfesten hos mormor i Blackeberg och pratade om trender och design. Jag kände ett behov av att skriva ner några tankar från samtalet, Ni får ursäkta pretentionerna och det eventuella skrivandet på diverse näsor.Jag känner, kanske något förmätet, att jag kanske driver någon slags antitrendblogg som representerar något slags alternativ till trendighet. Men vad är det egentligen att vara trendig? För mig så klingar inte ordet så vackert som det kan tänkas göras bland många mode- eller inredningsbloggare. Trendighet handlar om att följa en allmän trend, att lyssna på någon annans smak och anamma den. Jag tycker att trendighet handlar om att begå våld på sig själv för att kunna passa in. Trender och mode gör oss till flockdjur som gör allt för att inte avvika från livets lemmeltåg.
Smak å andra sidan, är något man har som sin egen. Egen smak är och kommer alltid vara kung över trend, även när trenden blir knävelborrar och hängselbyxor. Jag ser mycket hellre folk i clownkläder som trivs i dem än folk som är moderiktiga i kavajer med strama slag. Jag säger inte att man ska skita i borstat stål och högblanka skåpluckor bara för att det är på modet. Men skaffa det för att du själv tycker att det är snyggt, inte för att dina bekanta ska betrakta dig som trendkänslig, för det är det samma som att betrakta dig som ett får i flocken.
6 kommentarer:
Kloka ord!
Det glädjer mig att här vid min sjukbädd få läsa så oppiggande ord som knävelborrar!
Mycket klokt skrivet.
Att våga välja bort trender och lyssna på sin egen smak är så skönt. Det syns och märks om man klär sig och inreder sitt hem som man tycker om och inte enligt trenden. Man blir snyggare om det manhar på sig är ett uttryck för den man är och inte dagens trender. Och ens hem blir snyggare om det speglar ens egna smak och inte dagens trender.
Jules: Tack så mycket.
Vega: Ja, knävelborrar är sannerligen ett uppiggande ord
Ung tant: Ja, det är skönt. Men det finns många som inte verkar köpa den tanken, man får en del konstiga blickar på stan.
När jag kom till "skita i borstat stål" började jag fundera på vilken denna rika galning är som köper toalett i borstat stål, måste vara hopplöst att få rent! Och fult också!
Jag tror du överskattar genomsnittsmänniskan när du menar att "smak är något man har som sin egen", visst har du rätt, men jag anar att du utgår från att alla faktiskt har en "egen smak". Visst kan det vara så att många väljer att följa den rådande trenden av rädsla för att känna sig vilsna i att inte riktigt ha en egen smak... samtidigt är det väl så att smaken förändras.
Varför förändras den personliga smaken? Bland annat för att man får nya uppslag, kanske från sin omvärld (genom mode, trender, etc).
Varför var inte sushi populärt för 10 år sedan? Själva sushin har ju inte utvecklats så mycket på den tiden. Visst, det har öppnat mycket sushirestauranger på senaste... vilket är trendigt. Folk som gillar sushi, är dom tråkiga trendanammare eller råkar dom ha funnit sin egna smak?
Folk som gillade piratbyxor när det begav sig för några år sedan, gjorde dom det för att dom funnit sin egen smak eller för att dom var tråkiga nog att anamma någon annans?
Det går att dividera om det här hur länge som helst (vilket jag såklart skulle vilja göra, över en kopp te).
Slutligen, "trender och mode gör oss till flockdjur"... hm, du menar att människan inte är ett flockdjur hur som helst? Och huruvida man VERKLIGEN avviker från "livets lemmeltåg" tror jag sitter i andra saker än mode, trender och andra ytliga saker.
Jag skrev semmeltåg först. Mmm... fettisdagen närmar sig, Freud!
Givetvis har du rätt. Och verkligheten är givetvis alltför komplex för att helt återges i ett ganska kort blogginlägg.
Men jag tror att man kan bli hjälpt av att betrakta smak och trend som två krafter som drar åt olika håll. Där smak drar åt individualism och trend åt kollektivism. Jag tror absolut att vi är flockdjur och jag tror ingen är fri från grupptänkande och normer. Det finns forskning som visar ur även den mest extrema individualisten hjälper till att upprätthålla normer.
Så läs gärna inlägget som en programförklaring där jag vill använda bloggen för att dra i "smak"-änden och göra folk mer till individer. Jag tror att det är omöjligt att inte inkorporera trender i sin egen smak, men man kan göra det i olika utsträckning.
Skicka en kommentar