Väskor är verkligen snyggt om man gör dem till en del av ens stil. Av någon mycket märklig anledning har min väskor lyckats undvika att bli bloggade om, men nu kommer de in undan.
Den första väskan jag köpte (av de jag nu använder alltså) var den stor på bilden nedan. Det kändes lagom rymlig och är väldans snygg. Köpte den på Knulp i stockholm, den visade sig dock vara lite för stor så jag köpte en handväska också i samma märke. Väldigt tjusig, men kanske lite för liten, men vad gör det egentligen när den är så snygg?Men det var innan jag visste hur snygga väskor det finns i Athen. Jag köpte två nya väskor där. En Laptopväska som rymmer en dator men är klart mindre än min största väska samt ytterliggare en handväska som är ännu mindre än min tidigare, men oerhört tjusig.
Så nu har jag fyra tjusiga väskor, det är sällan jag går hemifrån utan att någon av dem följer med. Framför allt handväskorna. Fler handväskor för män säger jag.
måndag 30 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det är såna här viktiga saker som mannen som utnämnt mig till den mest fördomsfulla människa han mött - och därtill i mail skrivit att jag har ruttna värderingar - engagerar sig i. Väskor och kläder. Ingen revolution, om man säger så.
Hahahaha. Ojojoj. Ja. Det var allt.
Jag har inte mailat dig Anders utan skickat en kommentar till din blogg som du refuserade och jag har inget minne av att jag kallat dig den mest fördomsfulla människa jag träffat, men visst, i stundens hetta kanske jag hävde ur mig något sådant, jag blir upprörd när okända människor grundlöst kallar mina vänner för homofober. Ja, det här är ingen politisk blogg och det har jag inte påstått heller och du får tycka vad du vill om min blogg, jag gör något jag tycker är meningsfullt på den i alla fall.
Eftersom du har svårt för folk som inte håller med dig och kallar dem mobbare och jag har svårt för folk som inte kan förstå och bemöta argument föreslår jag att du och jag slutar att interagera. Det går inte att prata med dig så jag har lagt av med mina kommunikationsförsök nu. Det borde jag ha slutat med för länge sedan, det ångrar jag att jag inte gjorde.
Förutom att jag är den mest fördomsfulla människa du stött på (med ruttna värderingar), så ska jag nu ha kallat en vän till dig homofob. Vem, var?
Jag minns att jag i en annan blogg kallade ett uttryck för homofobiskt och bögfientligt. Det står jag för. Det räckte för att få igång ett mobbingdrev med hatfyllda mail och bloggkommentarer. Inga anonyma telefonsamtal denna gången, dock. Och det är alltid offret som bedömer om det är mobbing eller inte, knappast du och dina polare.
Ha det bra i ditt viktiga arbete med väskor och kläder.
Förlåt att jag störde.
OK, du hävdade att min kompis fällde en bögfientlig kommentar. Det är väldigt illa det med. Och varifrån har du fått att det är upp till offret att bedömma om det är mobbing eller inte? Mobbing finns inte ens som juridisk term, och jag kommer inte skriva under på några spelregler som du hittat på helt ensam. Och om du med mobbing menar kränkning så råder där enligt lag dubbel bevisbörda. Att det skulle vara upp till offret är en myt som det lyckligtvis inte ligger ens ett uns sanning i. Men kär vi efter dina spelregler kan ju jag påstå att du kränker mig genom att raljera över min blogg och på ett negativt sätt kommentera delar av min blogg som inte har någonting med den tidigare homofobi/mobbing-diskussionen att göra.
Någon hatkampanj har heller inte förekommit eftersom ingen vid något enda tillfälle bemötta någonting annat än dina åsikter. Jag har ingen anledning att hata dig som person och har till och med vid tidigare tillfälle försvarat dig på en annan blogg när du blev påhoppad på samma sätt som du hoppade på Carro.
Om du ska ha rätt att stå för dina åsikter är det väldigt orättvist om du inte låter andra stå för sina. Jag står för att jag tycker att det är väldigt korkat att betrakta ordet rövknulla som bögfientligt. Den uppfattningen delade jag uppenbarligen med många andra som läste Carros blogg medan du var helt ensam med din åsikt, det händer ibland, att man står ensam med sin åsikt mot många andra, det gör inte någon till mobbare att vara i åsiktsmajoritet.
Du stångar din panna blodig till ingen nytta, du har inte vid ett enda tillfälle redogjort för vari mobbingen skulle ligga och du har inte vid ett enda tillfälle argumenterat för din stånpunkt bara hävdat ad hoc att du har rätt och vi har fel. Så vinner man varken sympatier eller diskussioner. Jag lyssnar till argument och så länge du inte kommer med några är den här diskussionen bortkastad tid.
Du har lite svårt för att skilja på sak och person. Du skriver att jag är den mest fördomsfulla människa du mött och att mina värderingar är ruttna och kallar det argument i sak, medan mitt påpekande att din väns kassa ordval var homofobiskt, för dig är ett hejdlöst angrepp på hennes person.
Du kanske ska hålla dig till lösmustascher och lustiga väskor och ja, jag ser ner på sån skit. Förändra världen istället - eller sluta i alla fall att delta i mobbingdrev mot oss som vågar ta ställning.
Själv är jag politiskt aktiv bredvid mitt jobb med funktionshindrade barn i Sveriges fattigaste och mest segregerade område.
Så rutten och fördomsfull är jag.
Ditt CV varken intresserar eller imponerar på mig, och inte kan de ersätta din brist på argument, som totalt lyst med sin frånvaro sedan din första kommentar på Carros blogg. Jag orkar inte lyssna mer på dina mantran om mobbingdrev och påhopp. Du kommer aldrig att lyckas lura i mig att jag mobbat dig och jag kommer aldrig lyckas få dig att föra argument för din sak i den här diskussionen, så jag ber dig lägga ner nu.
Det är inget CV, utan en hälsning från en verklighet där fula väskor och utklädningskläder är så jävla oviktigt. Och jag har varit med så länge att dina och andras debattknep inte längre biter på mig. Du kunde baackat hem och erkänt att du betett dig som en idiot mot mig genom att kalla mig allt det där och uppmuntra andra att sparka dom med.
Du är en i mobbingdrevet. Tur det inte är Tyskland och trettiotal.
Och hejdå.
Skicka en kommentar