fredag 29 februari 2008

Pentangle

För er läsare som är lika gamla i kroppen som jag i sinnet kanske Pentangle är nostalgi. För mig som växte upp efter de splittrades är det bara helt fantastiskt bra. Folkjazz när det är som allra bäst, med en uppsättning musiker som ingen är av denna värld. När man hör dessa videor kan man knappt tro att det är live.





Bomullsknickers

Sommaren närmar sig, inte med stormsteg men med tanke på hur långa leveranstider det kan vara... På Premier clothing har dom snygga bomullsknickers. Jag är pepp, men jag ska undersöka möjligheten att sy om ett par av byxorna från River Junction till knickers först.

onsdag 27 februari 2008

Fänkålspollen


Nu har jag hittat en fänkålspollenproducent som verkar skicka varor till europa. Hurra!
Fennel pollen ranch specialiserar sig på vad som kallas "The spice of angels" och får kockar att gå i spagat av matglädje. Mecket är förstås att det är ganska dyr frakt på burkarna. Därför tänkte jag kolla med er om ni är intresserade av sambeställning. Det lättaste är förstås om ni bor i Stockholmstrakten, men annars går det ju alltid att skicka vidare. Burkarna kostar 7 dollar (43 kronor) styck och innehåller 1/2 oz (14g). Till detta tillkommer frakt. Betalningsmetoden skulle då bli: Jag ger dem pengar så betalar ni mig när ni får burken. Om det mot förmodan skulle vara en efterfrågan som överstiger mitt kapital så får vi komma på en annan lösning.

tisdag 26 februari 2008

Projektorlampa

Och så har vi passat på atty köpa en ny lampa till projektorn för 3195 kronor plus frakt. Hello snabbnudlar.

Beställning skickad

Vi såg att kontot inte ekade tomt efter att räkningarna dragits så jag slängde iväg en beställning på skjortan, västen och byxorna på Wild West Mercantile. Nu väntar jag på tre par byxor, en väst och en skjorta från staterna och Anneli på ett par byxor. Pepp. Jag beställde två par kragknappar också, det är alltid bra att ha.

Löskragsskjorta med gulligt mönster.

Finns på Wild West Mercantile, endast ett fåtal kvar i storlek L, min storlek. Kanske skulle man passa på?

American Astronaut

Tänkte bara visa en scen ur den fantastiskt märkliga lågbudgetfilmen American Astronaut. Filmen är en musikal som handlar om en astronaut som ska byta ut ett kvinnofoster mot pojken som faktiskt såg ett kvinnobröst som bor på Mars för att sedan åka till Venus och göra honom till kung där. Ni hör, en fabulös film. Här kommer favoritlåten, Hey boy:

måndag 25 februari 2008

Det här med ålder.

Det finns en massa åldersfloskler som "skaffa barn får man göra sen, nu måste man leva livet" eller bara "håll huden ung och fräsch med NIVEA" eller vad det nu kan vara. Det finns någonting djupt provocerande i idén om att livet tar slut, eller åtminstone blir sämre när man blir äldre. Sen har vi det här med Amelias M magasin som lanserar Mappien. Hennes lösning på åldersproblemet är att skapa en tant-trend där tanter som är 50+ ska leva livet i ungdomlig fart och låtsas att de är unga.

Det som verkar så härligt vid första anblicken pekar på någonting som jag tycker är väldigt sorgligt i vårt samhälle: att identitet är så starkt förknippat med ålder, mer specifikt: låg ålder. Man blir misstänkliggjord om man vill skaffa barn vid 22 års ålder eller gillar trädgårdsprogram. Äldre människor får panik och vägrar använda dramaten för att rädda sina åldrande ryggar för att det kan uppfattas som tantigt.

Kan vi inte bara lägga ner allt det där? Varför ska fart och fläkt, sprit och glam, karriär och fast rumpa vara det enda som eftersträvas? Sävlighet, punch i bersån, korsord, trevliga hobbies och åldrande hy har också en plats i samhället, det förtjänar också sina trender. Kan det inte bli coolt att spendera lördagen med tröjstickning eller på etnologiska museet?

Veckans smakduo: Äpplen och svartpeppar.



Veckans smakduo är äpplen och svartpeppar, två smaker som verkligen gifter sig i munnen. Härligt i sallad, härligt att steka till fläsk, härligt i kompotten eller pajen. Svartpepparns fruktiga styrka ger äpplet (en frukt som jag faktiskt inte är helt sålld på annars) en helt ny dimmension.

Så: Hurra för äpplen och svartpeppar!

söndag 24 februari 2008

For all your edwardian needs

Eras of elegance säljer victorianskt och edwardianskt porslin, bordssilver med mera. Det ser väldigt snyggt ut på bild, frågan är hur det ser ut i verkligheten. Hur som helst skulle jag inte banga deras tesil och deras broderier.

Förresten kan jag lämna ett allmänt söktips för folk som går i gång på gammla prylar: När du googlar släng med sökordet "edwardian", till exempel edwardian shirts, eller "victorian" så får man många träffar på just den epok man är intresserad för. Det går givetvis att slänga in andra epoker också. Gör ditt sökande mycket enklare.

lördag 23 februari 2008

Tatueringar

Tatueringar kan vara både snygga och fula. Själv har jag funderat fram och tillbaka på om jag skulle vilja tatuera mig. Men jag tänker mig att om jag skulle göra det skulle det vara en modig tatuering, inte något som är intetsägande och litet, utan något som verkligen sa något om mig. Men när jag ser den här tatueringen tänker jag att så långt skulle jag aldrig kunna gå. Men all cred till den tatuerade, och Zelda är en jättebra spelserie.

Snygg väst med tillhörande byxor.

Hittade en väst och ett par matchande byxor som kan vara något på Wild West Mercantile. Av någon anledning får jag inte in bilden, men tryck på länken så får du se hur det ser ut. Cowboy-reenactmentsidor är verkligen något att kika på om man vill ha snygga kläder till humana priser, västen och byxorna kostar tillsammans c:a 500 kronor plus frakt. Det är bara svårt att veta vilken storlek man har i amerikanska mått.

Varför nöja sig med pepparkvarn?


Nu har vi en pepparkvarn, en kardemummakvarn och en paradiskornskvarn i vårat lilla hushåll. Kvarnar är ju fantastiska, varför nöja sig med peppar?

fredag 22 februari 2008

Expressen+Jan Björklund=gnällbrev

Jag hade inte tänkt att gå in så mycket i skolpolitik på min blogg från början, men jag har väldigt mycket synpunkter på alliansens forskningsfientliga och reaktionära (och absolut väldigt oliberala) skolpolitik. Men...

Detta mail skickade jag till Expressens ledarsida angående denna ledare:

I er ledare hyllade ni Jan Björklunds katastrofala betygspolitik. Det är väldigt olyckligt att personer som sitter på en sådan platform som expressens ledarsida utgör hyllar en sådan reaktionär och vetenskapsfientlig politik som den Jan Björklund bedriver, inte konstigt kanske att man inte vill skriva under ledarartiklar med namn.

Det saknas vetenskapliga belägg för att betyg hjälper "svaga" elever, snarare tvärtom visar forskning på att de svaga elever som Jan Björklund påstår sig värna om slås ut av betygen. Ett lågt betyg sporrar inte elever att prestera bättre, det trycker ner dem ännu längre. Vi vet detta genom studier, ändå bedrivs en politik som verkar i motsatt riktning. Jag tycker att det är skrämmande att vi har ett politiskt klimat där politiska beslut kan fattas trots att vi vetenskapligt kan belägga att beslutet är dåligt. Ännu sorgligare blir det när denna reaktionära kontraproduktiva politik påhejas av ledarskribenter på en av landets största tidningar.
Ni skriver: "Alla nyktra torde nu inse att det föreslagna betygssystemet inte har med översitteri och sortering att göra. Det är en rättvisereform." En klassisk floskel man ofta hör från vurmare för "ordning och reda (raka led och huvudet lågt)". Självklart har det med översitteri och sortering att göra. Tittar man på verkligheten i skolan i dag så måste man vara svårt synskadad för att inte se att betyg används som piska mot störande elever och att betygen skapar en hets och en tävlingsmentalitet hos eleverna som rangordnas efter vilka betyg de har. Det föreslagna betygssystemet kommer att öka detta, jag har svårt att förstå hur man skulle kunna dra någon annan slutsats om man studerat någon av våra högstadieskolor eller gymnasieskolor senaste tiden.

Det är synd att en så stor politisk aktör som Expressen öppet stödjer en politk som i praktiken kommer att slå ut de svaga eleverna och öka den betygshierarki vi redan ser på svenska skolor. Tur att ni inte försvarade Jan Björklunds floskler om flumskola kontra kunskapsskola, ett så långt svar som det hade krävt skulle jag nog inte orka skriva.

/Kristoffer Lindh, Lärarstuderande vän av framåtskridande.


Ny byxbeställning

Nu har jag skickat iväg en beställning på bomullsbyxor från River junction. Två till mig och en till Anneli. Jag har valt byxor i färgerna brown och tan, Anneli i brown. I stället för matchande träningsoveraller kan vi ha matchande gubbkläder. För läsare som tänker att jag har en väldigt dyr stil vill jag informera att de tre byxorna inklusive frakt går på 880 kronor. Jag överväger att förvandla det ena byxparet till shorts när syrenerna blommar.

torsdag 21 februari 2008

Lite Lambchop kan alltid lätta trycket

Nashvillebandet med Kurt Wagner i spetsen är världsbäst att lyssna på när man behöver muntras upp. Inte hurtigt tjäcka eller överdrivet glada. Men vänligt snygg och tröstande är deras musik. Prova själva. Här kommer deras två videor. Den andra, Is a woman, är dessutom väldigt vacker, se till att titta igenom hela den videon och skicka en kommentar om ni inte blir lite varma i kroppen av den.



tisdag 19 februari 2008

Tips om Hattblogg


The rantings of a MAD HATTER wannabee är en engelskspråkig blogg av en hattgalning som gör en massa hattar, hon har väldigt många detaljerade bilder på processerna så man kan få mycket inspiration. Den gula hatten hon har på bilden är verkligen mustig

Veckans smakduo: Salt och socker.



Ni kanske tänker att veckans smakduo är lite trist. Jag menar, socker och salt liksom, vad är grejen med det egentligen? Men socker och salt bildar en sådan fantastisk dynamisk duo och samspelet mellan socker och salt ges alldeles för lite utrymme i svenska kök om man frågar mig. Socker i maten är ju egentligen ganska klassiskt. Men att socker verkligen kan lyfta en salt rätt som den gör, det är ju jättehäftigt. Och salt på chokladen eller andra desserter, fantastiskt. Att bara smaksätta vispgrädde med salt och muscavadosocker kan ge mig en nästintill total lycka.

Så: Hurra för salt och socker!

Hattstockar


Hattstockar är det man trär stumpen eller kaplinen på för att få fram formen på hatten. Hattstockens form är alltså avgörande för hur hatten blir. Hattstockar är det stora hindret för att börja göra hattar hemma, de är ganska dyra och de jag hittat för runt 1800 plus frakt verkar i sammanhanget billiga. Det är kanske inte så dyrt med tanke på hantverket, men mycket pengar för en student. på www.hatblock.com kan man hitta väldigt extravaganta modeller som alldelles säkert kostar långt mer är 1800, på www.hatblocks.co.uk är de lite mer basic. Kan verka tråkigare, men ger modisten mer utrymme att skapa den hatt han eller hon vill.

Moondog


Moondog var en blind hemlös gatumusikant i New York som komponerade musik som han, utklädd till viking, brukade spela på gatan. Och musiken han komponerade var helt fantastisk och väldigt unik. Med synkopiska rytmer, ofta i 5-takt och 7-takt och med en förtjusning i invecklade kanonstycken gjorde han helt makalös musik. Moondog blev upptäckt och en hel del av hans musik finns att tillgå på CD. Kolla in honom. Här kommer en video där en del av hans låtar spelas:

måndag 18 februari 2008

Årets hittils sämsta dag.

Jag var på min första praktikdag för våren i dag, VFU som det heter, och min handledare känns som en småbarnsvariant av Kaligula i filmen Hets. Hennes vanligaste ord är "Shh!", hon räknar minustal med sexåringar (det är helt absurt att hon ens använder sig av tal om man ser till vad foskare studerat) och hon delar in klassen i tjejer och killar konsekvent.

Sen när man kommer hem från en lite vilosam hattkurs möts man av en lapp att det är översvämning i källaren. Fy fan vad blött det var. Böcker och mina gamla lajvkläder och en massa virke var alldeles uppblött öch förstört. Inte ens en hattkurs kan väga upp det.

Jag var bara tvungen att skriva av mig, livet känns surt i dag.

Först kränkt vinner.

Maciej Zaremba har skrivit två lika fantastiska som upprörande artiklar i DN om hur människor missbrukar och vanvårdar diskrimineringslagstiftningen på Stockholms lärarhögskola. Jag blir så förbannad på folk. Läs och vreds:

Först kränkt vinner

Tyst i klassen

lördag 16 februari 2008

Sänka skepp anno 1967.


Är det så här livet ska vara? Det tyckte man nog i USA på 60-talet. Notera detaljen i högra hörnet, mor och dotter som torkar disk medan far och sån spelar sänka skepp. Nu, 31 år senare kan jag tycka att bilden på sätt och vis är ganska rolig. Men jag hoppas att den här bilden inte representerar spelsamkväm i standardfamiljer i dag

fredag 15 februari 2008

Skärpning Cecilia Hagen

Nu har Hoa Hoa och Cecilia Hagen gått vidare till final och visst, de är duktiga och Hoa Hoa är väldigt roligt med sitt skvalande av stockholmsfloskler. Men Cecilia Hagen, hon ber ju för i helvete om ursäkt för allting. Vad är grejjen? Pallar man inte trycket att vara med i frågetävlingar så ställ inte upp. Det är inte underhållande när hon skamset skrattar åt sig själv för att hon inte är hundra på svaret. Skärp dig Cecilia, du har kommit till final, håll inte på och tramsa!

Ung farbror: Modist

Hatten är typ klar, den måste stockas upp någon storlek till och jag vill stuka den en aning för att få lite bättre linjer på den. Men det är en grym känsla att gå runt med den.

torsdag 14 februari 2008

Seitan!

Det ser kanske jätteläbbigt ut det här, men det är bara vetemjöl och vatten. Jag har gjord en deg på dem som jag sedan tvättat ren från stärkelse, så det bara är gluten kvar. Gitto skrev receptet på seitan taffel.se, jag kände mig tvungen att pröva. Det blev jättegott. jälv tycker jag att det är mer likt pannkakor, knödel och pasta i smaken än kött. Jag är övertygad om att denna asiatiska uppfinning lämpar sig precis lika bra för italiensk mat som asiatisk.

Intervju om bloggen

I går blev jag intervjuad till ett examensarbete som två journaliststudenter på södertörn gör. De filmar intervjuerna och ska under våren klippa ihop det till någon slags film. Det var trevligt och de var väldigt duktiga. Det är bara att erkänna att jag är så pass ego att jag gillar att prata om mig själv och få beröm. En del frågor de ställde fick mig att fundera lite grann. Till exempel så måste jag skriva mer om hur jag går till väga när jag hittar kläder och accesoarer på nätet och i verkligheten. Dessutom ska jag visa på lite saker i sekelskiftesmodet som jag dissar.

Förresten kan ni nu gå in på www.indianajones.com och se trailern för nya filmen. Den 22:a smäller det.

onsdag 13 februari 2008

Indiana, min hjälte och vän

Indiana Jones, filmserien som fick mig att läsa arkeologi i två och ett halvt år på universitetet, får en fjärde del. Och i morgon premiärvisas första trailern i amerikansk TV. Jag kommer att sitta som klistrad framför youtube.

Jag borde tillverka en fedorahatt att bära på premiären. Piska får jag köpa...

Avsky har vänts till kärlek

Dessa två låtar avskydde jag som barn, men nu tycker jag båda är skitbra. Dessutom har jag lärt mig att älska den töntiga dans som kännetecknar dessa två annars mycket olika låtar.


Kaplin och stump


Hattmakeriet öppnar upp en hel värd av nörderier. Jag tänkte jag skulle ge någon slags introduktion till några av de saker vi sitter och pratar om på hattkursen.

Kaplin och stump är de råmaterial man brukar tillverka hattar av. Stump ser grovt ut som en clochehatt och kaplinen har ett brätte. Dessa ämnen kan ha olika kvalitet, och redan nu kan vi kursare känna skillnad på bra och dålig stump. Vad jag förstår tillverkas de genom att hackad ull skjuts ut med någon slags kanon på en roterande cylinder, det låter lite sci-fi men min källa är mycket pålitlig. Jag känner på mig att jag kommer att gräva ner mig alldeles i stump och kaplin. På miliner warehouse kan man hitta båda dessa och en massa andra material för hattilverkning. Det räcker med att kika lite på sidan för att inse att man kan förlora sig totalt i hatträsket.

tisdag 12 februari 2008

Rapport från hattkursen

Jag dissade kameran när jag skulle på hattkursen i går. Jag var så fokuserad på hatten att jag inte ville fotografera processen. Men jag lovar att ni får bilder snart på det färdiga resultatet. Just nu stockas hatten till rätt storlek (den ska töjas 2 cm), den är färdigtöjd i morgon kväll. Annars är enda som är kvar på hatten bandet som ska pryda skullen. Nu är det bara en kursomgång kvar, men sen har jag tillgång till hatteljén en dag i veckan så jag kan fortsätta med en clochehatt. Hur den ska se ut vet jag dock inte än

måndag 11 februari 2008

Veckans smakduo: Honung och vitlök


Jag trodde inte på det från början, att dessa två ingredienser skulle passa så bra tillsammans. Men mellan honungens lena sötma och vitlökens skärpa uppstår poesi. Jag har det på lammkotletten och till mina rostade palsternackor. Men jag vet i mitt hjärta att jag har mycket kvar att upptäcka av denna ljuvliga smakduo.

Så: Hurra för honung och vitlök!

Naturen - you can't beat the feeling

Vi var hos Annelis föräldrar på Ornö i helgen. Där visade Anneli mig runt bland träd, spänger och vass. Naturen alltså: så jävla snygg. Till och med mot den lilla biten mossa jag har i handen står jag chanslös. Hur mycket jag än utvecklar min stil kommer jag aldrig nå upp till den skönhet som den mossklumpen innehar.

Tack naturen för all inspiration /Ditt största fan

fredag 8 februari 2008

Bland trumcirklar och Klezmer

Etnomusik. Det är väl en ganska märklig genre? Där har man klumpat ihop allt från fejkafrikansk lejonkungenmusik till klezmer via pymékvinnor som spelar på vattenytan och bollywoodmusik.

Trots att jag lyssnar på en massa musik som med enkelhet kan klämmas in i etnomusiken är jag, i min ovilja att klumpas ihop med sjalsvingande tanter och poidansande dreadlock-kids, ovillig att erkänna att jag gillar etno.

Men nu tänker jag ta och stå för att jag gillar en hel del i etnoträsket. Här kommer två etnolåtar jag vill dela med er:

Tango från sydamerika: Bajofondo tango club - Decollage.mp3

Bollywoodmusik: Asha Bhosle (som för övrigt är världens mest inspelade artist) och Kronos Quartet: Piya Tu Ab To Aaja.mp3

Bilder från hattkursen

Så äntligen har jag fått ändan ur vagnen och postat bilder från hattkursen. Det blev inte så många, jag hade liksom inte tid att fota och ha mig. Men här kommer lite i alla fall:

Kerstin har väggarna i Hatteljen fyllda med snygga hattar som man kan låta sig inspireras av.

Ungefär så här lågt har jag kommit på min hatt. Jag har sytt på ett plastband lägst ut på brettet och håller just nu på att sy ett tygband över. Både plastbandet och tygbandet heter någonting, men jag minns inte vad. Återkommer om det.

Om man lägger skullen på brättet ser det ut så här, ger en ganska bra bild av hur hatten kommer att se ut. Jag är än så länge nöjd.

Så här ser de ut när vi jobbar. Bordet är fullt av hattstockar, nålar och andra ateraljer. Kerstin hjälper en av de andra kursdeltagarna att lossa en hatt från sin stock.

onsdag 6 februari 2008

Om manliga pedagoger

Jag och tanten var på Eriksdalsbadet och simmade i går. När jag bytte om efteråt hamnade jag mitt i en skolklass, de gick kanske i sexan eller något och var ledsagade av två manliga lärare. Plötsligt säger den ena läraren till en av eleverna, en tanig en, med grov röst "Du, har du med dig allt? Du har väl inte glömt kuken?". Sedan hörde jag hur det fortsatte, den andra läraren tråkade en av killarna för att hans parfym var mjäkig och de gjorde sig lustiga över killarnas dåliga pubertetsmotorik. Man undrar vilken pedagogisk tanke lärarna hade med sitt sätt. Var det något slags "snacka kidsens språk", eller "möta dem på deras nivå" som var tanken. Tja, gud vet. Jag blev i alla fall rasande. Som manlig vuxen person i unga mäns liv måste man vara ett gott exempel. Dessa "lärare" var allt annat än ett gott exempel. Jag ångrar djupt att jag inte skällde ut dem på plats. Män som jobbar i skolan måste vara extra noga med att vara mjuka i sin framtoning. Det behövs inte "hårda men rättvisa" machomän som visar var skåpet ska stå, vi behöver inte snacka "kidsens språk" och taffligt apa efter deras sätt. Vi behöver visa dem respekt och göra det som vuxna pedagoger. Vi ska vara lärare, inte polare.

PS.
Hattkursbilder är på väg. Jag har sedan Sicilienresan drabbats av så kallad lathet. Men vi hoppas på bättring.

måndag 4 februari 2008

Veckans smakduo: Kardemumma och Yoghurt



Kardemumma och Yoghurt är veckans smakduo. Arla insåg en gång i tiden att kombinationen var en hit, tyvärr förstod inte konsumenterna detta och Kardemummayoghurten blev allt för kortlivad. Men tack var Arla upptäckte jag denna underbara kombination. Till het Indisk mat blandar jag gärna ner lite nymortlad kardemumma i yoghurt, det räcker för att få en superb svalkande sås. Eller varför inte till frukost eller fruktsalladen? Varning dock: Har man i malen kardemumma klumpar den sig lätt och får en pulvrig konsistens.

Så: Hurra för Kardemumma och yoghurt!

söndag 3 februari 2008

Frk. Holgersson

Nu kan man ju tro att jag bara gillar sekelskifteskläder och är helt blind för annat. Men så är inte alls fallet. Och som jag skriver i min förnumstiga presentation vill jag verka för individualism och inte för att alla ska anamma min stil. Jag känner en stilikon som lagt sig till med en helt annan stil som jag, hon bor i Umeå och heter Carro. Carro gillar prickigt och gillar att blanda hej vilt. Till en början kan det kännas spretigt och inkonsekvent, men efter ett tag inser man att det finns en röd tråd genom allt, en röd tråd kanske inte ens hon ser. Dessutom bloggar hon och framförallt är hon en av världens bästa människor.

PS.
Nu vet de på flashback-forumet om att jag känner till dem. Jättespännande. Kan inte någon av er som läser detta com hittat hit via forumet som tycker att jag har dåliga åsikter typ utveckla era synpunkter i tråden, det vore jättespännande. Jag har verkligen inga problem med att ni inte gillar mina åsikter.

fredag 1 februari 2008

Jag kände för lite 90-talsretro.

Musik från 90-talet jag fortfarande gillar:







Om strumphållarnas förträfflighet

Snubblade över en jätterolig forumtråd på flashback där de diskuterar min blogg, och givetvis blir jag väldigt smickrad av alla kommentarer. Men många tycker att strumphållarna är en klar överdrift och att moderna strumpor minsann har fungerande resår. Jag har varit lite ospecifik i mitt inlägg. Strumphållarna använder jag till knästrumpor. Och jag lovar att kyssa fötterna på den som hittar ett par moderna knästrumpor åt mig som håller strumporna uppe. De hasar ner hela tiden vilket är väldigt enerverande, men strumphållarna råder faktiskt bot på det. Nu kanske man vidare tycker att knästrumpor är en överdrift också, men dels är de ett måste om jag har knickers, dels är de väldigt sköna, förutsatt att man har strumphållare och dels slipper man visa sin håriga ben när man sitter med benen i kors, vilket jag har för ovana att göra.