tisdag 28 april 2009

Mail skickat till folkpartiet där jag undrar om vilket vetenskapligt stöd de har för sin politik.

Hej.
Ni har blivit kritiserade av stora delar av forskarkåren för att inte ha stöd i forskning och vetenskap för er skolpolitik. Ni har svarat med att det är fråga om forskarnas värderingar och att det viss finns forskning som stödjer er politik. Eftersom det har varit väldigt lätt för mig att hitta forskning som pekar på farorna i er politik men svårt att hitta forskning som styrker eran linje tänkte jag ställa några specifika frågor gällande forskningsstödet för er politik (erfarenheten säger att man inte ska vara vag när man kommunicerar med politiker).

  1. Ni menar att betyg och bedömning är viktigt för att upptäcka de barn som hamnar efter i skolan. Vilket forskningsstöd har ni för att betygssättning hjälper till att upptäcka barn som inte klarar sig i skolan.
  2. Tror ni att det är svårare att upptäcka barn med svårigheter i skolan utan att ge dem en formell bedömning? Har ni något stöd för detta?
  3. Bedömning är ett ganska tidsödande företag för lärare. Finns det forskning som visar att undervisningen inte tar skada av att tid läggs på bedömning som skulle kunna läggas på pedagogiska aktiviteter.
  4. Ni menar att betyg ska följas av insatser för att hjälpa elever som ligger efter att hinna ikapp. Hur ska dessa insatser se ut och vilken forksning ligger till grund för utformningen av dessa insatser?
  5. Jan Björklund har sagt i en del debatter att det är viktigt att förstärka specialpedagogiken. Vad menar ni med specialpedagogik och vilket belägg i forskningen har ni för att förstärka dess roll. Många forskare (även specialpedagoger) menar att det inte finns någon specialpedagogik, att det bara finns bra och dålig pedagogik.
/Kristoffer Lindh, lärarstudent.

7 kommentarer:

Göran Krasse sa...

Vad har du emot betyg. För att rätt personer ska nå rätt positioner i livet krävs ett intyg på deras kunskaper inom det specifika området. Livet är inte rättvist, alla är inte lika duktiga på allt. Det är mer än naivt att påstå något sådant eller att förespråka ett skolsystem som i praktiken följer denna tankegång.

Kristoffer Lindh sa...

Jag får ursäkta språket, men den där retoriken är verkligen korkad. Det är en tankevurpa som Jan Björklund kört med hela sin politiska karriär och som verkligen understryker att när man inte har resonemang tar man till låg retorik. Du påstår att jag säger en massa saker som jag inte sagt, lägg av med att insinuera och arumentera som en vuxen människa.

Jag har inte sagt att jag inte tycker att människor ska få intyg på sina kunskaper, jag har inte sagt att livet är rättvist.

Det är naivt och rent ut sagt korkat att påstå att betyg är ett intyg på specifika kunskaper. Det finns varken något sunt förnuft eller någon forskning som visar att betyg är något annat än en mer eller mindre godtycklig poängsättning av lydnad. Jag tycker att vi ska ha en kunskapsskola, inte en lydnadsskola. Jag tycker att de kunskaper som ska läras ut ska bestämmas av samhällsbehovet, inte mätbarheten i kunskaperna.

Trött sa...

Jag tycker kukmätning snarast ska införas på studieplanen i skolan så att folk får det ur sig i ett tidigt stadie.

Kristoffer Lindh sa...

Jag upplever inte att det har skett någon kukmätning här, men du kanske menar på ett mer generellt plan.

Anonym sa...

Betyg kan vara mycket mer än mätning av lydnad. Det säger både det sunda förnuftet och delar av forskningen. Du kan exempelvis läsa vad Astrid Pettersson, professor på Stockholms universitet (f d lärarhögskolan) säger om du vill nyansera din bild.

Bedömning av kunskaper är svårt och självklart kan man inte få med alla nyanser på en betygskala. Men att det bara skulle handla om lydnad, där har du faktiskt fel. Ditt uttalande är ett hån mot alla de lärare som försöker använda bedömning och betyg på ett konstruktivt sätt.

Kristoffer Lindh sa...

Anonym: Jag var absolut onyanserad, jag ber om ursäkt för det. Jag blev förbannad på det första inlägget och blev kanske därför lite omdömmeslös.

Astreid Pettersson känner jag väl till. Jag har varit på en föreläsning med henne där hon pratar om bedömning i matematik. Astrid tog upp mycket forskning som visar att betygen leder till ett för stort fokus på uppnåendemålen vilket föytligar inlärandet. Hon refererade till Dylan Wiliam, en av världens främsta forskare i beömning vars forskning visar att betyg försämrar resultaten hos eleverna medan omdömmen ökar resultaten. Man ska komma ihåg att Astrid Petterssons roll som ordförande i PRIM-gruppen inte är att vara systemkritisk, utan att göra det bästa med det system vi har nu.

Jag tycker att det är synd att man klumpar ihop betyg och bedömning. Att jag är emot betyg betyder ju inte att jag inte tycker att man ska bedömma eleverna. Jag tror de forskare som kategoriskt är emot bedömning är ytterst få.

Min kritik mot betyg är att det är en dålig och onyanserad bedömningsform som säger ytterst lite om elevens kunskaper och som skapar ett fokus på kvantitativ och mätbar kunskap och därmed lämnar den kvalitativa kunskapen utanför.

Det ska bli spännande att se om folkpartiet kan lyfta fram någon forskning som visar att en förstärkning av betygen skulle kunna leda till en bättre skola. Jag har nämligen med ljus och lykta letat efter sådan forskning men får hela till svar att någon sådan forskning inte finns. Men eftersom Folkpartiet menar att det finns lika mycket forskning som stärker deras politik so det finns forskning som talar emot den måste det finnas en massa forskning som varken jag eller de forskare jag har kontakt med inte känner till på området.

Nostalgia sa...

jag vet inte om det här hör hit egentligen, men jag är lite fundersam på hur filip ska kunna betygsättas senare. i 5 år har vi försökt få till en utredning om ADHD, men först nu verkar det bli av (för att vi föräldrar ska kontakta BUP själva, eftersom skolan inte har nån egen läkare längre)
därför har han fått väldigt lite hjälp genom åren, eftersom han särskilt nu senaste läsåret inte kunnat vara i klassrummet, för att han både stört andra och blivit störd själv (han kan inte koncentrera sig alls om minsta lilla ljud stör honom.) MEN nu har han gjort nästan alla nationella prov klart (5:ans) och han har i princip alla rätt på alla, och lärarna är så förvånade och vet inte vad de ska säga (inte alls "filip har gjort jättefina resultat på proven, vi tycker han är jätteduktig" utan mer "ja, han har ju fått godkänt iaf")
om han nu ska få betyg om några år, han kan inte sitta still, han kan inte vara i stor grupp, men kunskapsmässigt är han klart över medel, vad får han för betyg då?

mest arg är jag såklart på att han inte får nån hjälp av skolan!