Normer.

Man ska akta sig för att tro att den modenorm som säljs i veckorevyn och på reklampelare är den enda norm vi har att förhålla oss till. Men oavsett vilken grupp man hamnar i finns det normer för hur man ska vara, hur man ska klä sig och vad man ska lyssna på för musik. Och det är väldigt viktigt för oss att känna oss omtyckta av vår omgivning. Det gäller inte bara Ebba, det gäller gotbruden, hip hopkillen och indiesnubbarna också. Alla dessa stilar, som ofta påstår att de utmanar rådande normer, är full av konformister som köper paketlösningar. Må det vara för stora byxor, latexklänningar eller slipovers.
Som min blogundertitel antyder är jag i jakt på en egen stil, alltså jag har inte nått dit än. Det känns som ett hopplöst företag att bryta sig helt fri från viljan att tillfredsställa sin omgivning med sin stil och sitt utseende, och kanske inte eftersträvansvärt heller. Men man kanske åtminstone kan få upp ögonen för hur man formas av sin omgivning och hur man vill tillfredsställa den.
Konformist?

Konformist?

Konformist?
Konformister?