Att vara gräsänkling kan kännas helt OK, rent av skönt, men ibland får jag en sådan sunkkänsla av att vara ensam hemma. Det är märkligt egentligen, för jag är inte sunkigare än vanligt och jag gör det ganska så mysigt för mig. Men även om jag lagar god mat, tittar på Planet Earth-avsnittet om tempererade skogar (min favorit) och borde njuta så känns det mest tomt. Mamma har sagt att hon känner likadant när hon är ensam, trots att hon och pappa bor i en jättelägenhet där de knappt träffas vissa kvällar blir pappas närvaro viktig på något sätt. Det är märkligt att det blir så, att även om jag inte gjort någonting annorlunda den här kvällen om Anneli varit hemma så blir det ändå lite sunkigt och ofullständigt.
Det är inte så att jag lider egentligen. Jag har vunnit en knäppkrok på e bay och jag har avklarat två veckors praktik utan komplikationer och nästa vecka ska jag på ett litet lajvkonvent. Det är ju inte så illa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar