måndag 1 september 2008

Mörka fakta som Björklund inte tagit upp

I OECD-statiskt över lärarlöner återfinns sverige på 23:e plats.

Den tidpunkt då Jan Björklund menar att resultaten för svensk skola började sjunka sammanfaller inte bara med färre betyg utan också med införandet av friskolor på bred front.

I Finland som är Jan Björklunds favoritland att jmföra sig med ligger lärarlönerna högre och de har inga friskolor.

Forskaren Dylan Wiliam säger "There is no coincidence that countries that has the best results have an inclusive school system" Vad han syftar på är att de låter "svagpresterande" och "högpresterande" elever studera tillsammans. Studier visar med all önskvärd tydlighet att alla elever når högre resultat om det är ojämn kunskapsnivå i klassen, särsklit bra är det för de högopresetrande eleverna. Men friskolor, betygsintag och elitklasser jobbar ju i motsatt riktning...

2 kommentarer:

Gustaf sa...

Kan du berätta mer om att högpresterande elever skulle tjäna på blandade klasser?
Jag gick själv matematikgymnasiet, och tror det skulle varit väldigt svårt att lära sig all den matte som jag lärde mig där, i en "vanlig" klass...

Kristoffer Lindh sa...

Jag är själv inte så väl insatt i de studier som gjorts. Men jag tror att det är forskaren Dylan Wiliam som sammanställt den. Studierna visar att eleverna, under förutsättning att man har en dialogisk klassrumsmiljö (dvs att man låter eleverna vara aktiva och interagerande på lektionerna) lär sig mer matematik om det är en ojämn kunskapsnivå i klassrummet. Anledningen till det är att om man låter de duktigare eleverna hjälper de som ligger efter lär sig även de duktiga eleverna på situationen. Att lära ut till andra är ett väldigt bra sätt att själv lära sig. Sen finns det ju vissa förutsättningar för att en sådan situation ska uppstå. Bland annat att läraren låter eleverna hjälpa varandra (vilket inte är tillåtet i över 60% av klassrummen i sverige trots att studier visar att samtal under mattelektioner gynnar lärande). Så det är inte så enkelt riktigt att det bara blir bättre om eleverna är olika duktiga. Sen kan man ju spekulera i hur stora kunskapsskillnaderna kan vara för att det fortfarande ska vara gynsamt osv. Sen är jag lite fräck och tycker att det viktigaste är att värna de svagpresterande eleverna, om jag måste prioritera tycker jag att det är viktigare att elever inte slås ut i skolan än att det starka eleverna blir tillfredsställda. Sen är det inte så att det behöver finnas någon motsättning mellan svaga och starka elevers behov tycker jag. Sen är det, tvärtom från vad många vill göra gällande, så att den svenska skolan inte alls missgynnar de duktiga eleverna, det är snarare de svaga eleverna som får ta stryk i dagsläget. De får gå i de sämsta skolorna med de sämsta lärarna med de sämsta studiekamraterna, det är klart att de inte får bra betyg.