Att tänka med kuken.

Efter Underbara Claras inlägg om snacket om att killkompisar skulle vara så mycket bättre blev jag inspirerad att själv ryta till om en annan killmyt.

Nämligen myten om att killar alltid faller för frestelsen, att vi inte kan behålla byxorna på om vi blir lockade till sex. Det är en myt som framför allt frodas i fiktionens värld, men är lika irriterande och nedvärderande för det. I var och varannan bok är mannen otrogen med någon yppig sekreterare, eller någon annan, gärna yngre, kvinnlig kollega. Eller så är det någon annars sympatisk man som pippar till höger och vänster och lämnar ett hav av olyckliga kvinnor efter sig. Även i verkligheten stöter man på denna vanföreställning att män är offer för sina drifter. Att vi vill sätta på alla i kortkort eller djupa U-ringningar. Men det är bara bullshit. Självklart kan nästan alla män hålla sig i skinnet. Självklart klarar jag, och de flesta andra män med mig, av att utsättas för frestelser utan att vi för den skull bedrar våra partners. Jag har en massa snygga vänner, både manliga och kvinnliga, och jag vill inte ligga med en enda en av dem för det. Det är faktiskt sannt, och jag är övertygad om att det är sannt för nästan alla andra kilalr också.